Ivan Aguéli (til höger)

Om Ivan Aguéli

Ivan Aguéli(ursprungligen John Gustaf Agelii, tog sig senare i livet namnet Abd Al-Hadi Aqhili), född 24 maj 1869 i Sala, Västmanlands län, död i en tågolycka den 1 oktober 1917 i Barcelona, Katalonien, Spanien, var en svensk målare, religionsfilosof och orientalist. Aguéli blev med sitt nydanande måleri en av den svenska konstens förgrundsgestalter. Enbart genom noggrant avvägda färgtoner framkallade han en känsla av avstånd och ljus i sina målningar, som trots det intima formatet äger en stor monumentalitet.

Uppväxt

Aguéli hade en tämligen välbärgad uppväxt. Hans far, stallmästaren och veterinären Johan Gabriel Agelii (f.1821 i Farstorp, Kristianstads län – d. 22 december 1896) var dock en sträng man vars relation till sonen skulle bli dålig hela livet. Modern Anna Stina Nyberg (f.1838 i Vika, Kopparbergs län) var en varm människa som kompenserade det kärlekslösa förhållandet till fadern. Efter flera misslyckade försök till studier under åren 1879-1886 i Sala, Västerås, Falun och Stockholm, sändes Aguéli till Visby av fadern 1886. Han blev där uppmärksammad för sin konstnärlighet, och började umgås med Richard Bergh och Karl Nordström.

Ivan Aguéli – Landskap med sandkullar och havsbukt (cirka 1916).

Paris

1890 företog Aguéli sin första studieresa till Paris, bytte namn till Ivan Aguéli och lärde känna den nya konsten. Genom Émile Bernard kom han i kontakt med Cézanne, Gaugain och van Gogh. Anarkistiska influenser Aguélis sympati för anarkismen ”som i vårt osunda samhälle vill skapa ett nytt från grunden”, kommer till uttryck i ett brev till Richard Berg 1911: ”Tänk dig en solnedgång och en gryning på samma gång. Dynamitardernas storartade, medvetna, lugna heroism; kulturoffrens hämnd; drömmarna hos utopister och artister, intuition, ett blekt sken låt vara, men som innesluter de första strålarna av solen.” Han satt arresterad i två månader i Mazasfängelset i Paris, misstänkt för anarkistiska konspirationer. Madame Huot, som han umgicks med, var en tidig djurrättsaktivist, och vissa vill göra gällande att det skulle vara Aguélis förtjänst att tjurfäktningar aldrig slog igenom när man sökte introducera dem i Frankrike. Vid ett festtåg före en tjurfäktning i Paris den 4 juni 1900, skjuter han mot två matadorer och sårar den ene. Han dömdes till böter och villkorlig fängelsedom. Processen som följde mynnade ut i att tjurfäktning förbjuds i Frankrike.

Konvertering till islam

Påverkad av Swedenborg gjorde han senare ett uppehåll i sitt målande, då han i stället studerade Koranen och orientaliska språk och skrev konstkritiska artiklar. Han inträdde i islam och tog det muslimska namnet Abd Al-Hadi Aqhili (Abd Al-Hadi betyder “Vägledarens tjänare”). Han levde som fattig i Paris. Under sin andra målarperiod från 1911 till 1917 reste han i Frankrike, Egypten och Spanien.

Egypten

Aguéli avreste i september 1894 till Kairo, där han vistades i tre perioder. Han var en av de första européerna som studerade arabiska och islamisk filosofi vid det anrika al-Azhar-universitetet och kallar sig i slutet av 1890-talet för mohammedan Abdul Hâdi. Han lärde sig att behärska klassisk arabiska till fullo.

Sufism

Aguéli invigdes i Kairo år 1902 även i en sufiorden som bär namnet Shadhiliyya. Denna orden grundades på 1200-talet och kom i stor utsträckning att företräda den andalusiske sufimästaren Ibn ‘Arabis läror. Aguéli var den förste europé att få titeln muqaddim (ombud) i en sufiorden. Han hade med denna ställning rätt att inviga andra och fungera som traditionsbärare. Med största sannolikhet var det Aguéli som år 1911 i Paris initierade en av grundarna till den traditionella skolan, religionsfilosofen René Guénon, i islam och sufismen. Aguéli skrev om bland annat konstteori och likheterna mellan taoism och sufism i Guénons esoteriskt och metafysiskt orienterade tidskrift La Gnose.

De sista åren

År 1910 börjar Aguéli i olika brev klaga på sin allt sämre hörsel. I Stockholm 1911 får han gå som frielev i Carl Wilhelmsons målarskola, där han gör modellstudier. Han visar fyra målningar på sin första utställning, arrangerad av Konstnärsförbundet 1912. Nationalmuseum mottar 1915 som en gåva hans målning ’Stockholmsmotiv’. År 1916 utvisas Aguéli från Egypten, där han vistats i tio år och han beger sig då till Barcelona. Aguélis dövhet tros ha bidragit till att han omkom i en järnvägsolycka i Barcelona den 1 oktober 1917. Hans måleri betraktas än i dag som genialt och före sin tid, och hans konstfilosofiska teori baserad på den islamiska esoterismens enhetstänkande lever kvar i yttrandet ”Konsten är motsatsernas enande”.

Utställningar, jubileer och minnesplatser

Ivan Aguélis grav vid Kristina kyrka i Sala den 1 oktober 2006.
Ivan Aguélis fontän i Sala.

Den 26 januari 1920 öppnades hos AB Konstverk i Stockholm en minnesutställning av Aguélis efterlämnade arbeten, som tack vare prins Eugens ingripande räddats till Sverige. Övriga Aguéli-utställningar har varit: Nationalmuseum 1939, Konstnärshuset 1947, i Helsingfors 1948 och Samlaren i Stockholm 1948. 1969 i samband med 100-årsminnet av Aguélis födelse gav Postverket ut en serie om sex frimärken med motiv från hans verk. I hans uppväxtstad Sala ligger han begravd på den gamla kyrkogården. Här finns också Aguélimuseet , samt sedan år 2000 även ett minnesmonument vid Aguéliplatsen i närheten av hans barndomshem på Aguéligatan. På Waldermarsudde i Stockholm pågick under 2006 den mest omfattande utställning som ägnats Ivan Aguéli någonsin. Utställningen, som dokumenterats i en jubileumsbok med Hans Henrik Brummer som redaktör, visade vid sidan om Aguélis målningar och teckningar ett jämförande material av hans konstnärsvänner Olof Sager-Nelson och Émile Bernard.


Tidslinje

1869 John Gustaf Agelii föds den 24 maj i Sala (antar under sin första resa till Frankrike konstnärsnamnet Ivan Aguéli). Fadern är stallmästaren Johan Gabriel Agelii, modern Anna Kristina Agelii, f. Nyberg.

1879-89 Skolgång i Sala, Västerås, Falun, Visby och Stockholm utan nämnvärd framgång, men visar stort intresse för geografi, botanik och skönlitteratur. Från tidig ålder har han också tecknat och målat.

1889 Våren i Stockholm, tecknar staden med omgivningar. Sommaren på Gotland, därifrån härrör de äldsta oljemålningarna. Söker upp Karl Nordström (som han träffat på Gotland) i Stockholm, vilken uppmuntrar hans målande. Målar i Salatrakten.

1890 Återvänder till Gotland, där han avporträtterar en okänd flicka flera gånger (Flicka i blått och Ung kvinna). Under våren reser han till Paris. Kommer i kontakt med Émile Bernard.

1891 Kommer i kontakt med teosofer och anarkister i Paris. Återvänder till Sverige, tillbringar sommaren på Gotland. I Flickporträtt avbildar han samma unga kvinna som året innan, men nu har måleriet ett annat uttryck. Under hösten åter i Stockholm.

1892 Skriver in sig vi Konstnärsförbundets målarskola i Stockholm. Undervisas av Anders Zorn och Richard Bergh. I juni-juli målar han i Stockholm innerstad, senare är han åter på Gotland och målar landskap. Återvänder till Paris mot slutet av året.

1893 Träffar i Paris den 23 år äldre Marie Huot, poet, anarkist, teosof, djurrättsaktivist.

1894 Arresterad i april för samröre med anarkister. Fyra månader i fängelse inför rättegång. Frikänns. Reser i september till Egypten där han söker upp Emile Bernard. Marie Huot besöker honom i Egypten.

1895 Målar landskap och porträtt i Egypten. Återvänder till Paris och intensifierar sina studier av orientaliska språk. Möter och blir vän med Carl Wilhelmson.

1896 Skriver om konst i l´Encyclopédie Contemporaine Illustrée (ECI). 22 december avlider fadern i Sala.

1897 En kortare vistelse i Sverige. Midsommaren med modern. Åter till Paris.

1898 Konverterar till islam och antar arabiska namnet Abd-al-Hâdî (Vägledarens tjänare). Fritz Lindström målar porträttet av Aguéli.

1899 Reser i februari på uppdrag av ECI till Ceylon, varifrån han skriver resebrev till tidskriften. Studerar islam vid en koranskola i Colombo. Far vidare till Madras i Indien. Tillbaka till Paris vid årets slut.

1900 Avlossar den 4 juni flera revolverskott mot två tjurfäktare i staden Deuil. En av männen såras lätt. Aguélis aktion bidrar till att tjurfäktningar förbjuds i Frankrike. Aguéli döms till böter samt tre månaders fängelse som omvandlas till villkorligt straff. Föredrar pennan framför penseln – målar inget på 10 år.

1902 Sommaren i Sverige. Reser till Italien i sept och vidare till Egypten 30 nov i sällskap med italienske läkaren Enrico Insabato.

1903-09 Utger tillsammans med Insabato tidskriften Il Commmercio Italiano och Il Convito. Marie Huot besöker honom i Kairo 1903. Lämnar Egypten i oktober 1909. Marie Huot möter Aguéli i Marseille, där de två har en uppgörelse. Aguéli till Genève.

1910 Försonas med Marie Huot i mars och återvänder till Paris. Skriver i ECI, bland annat i positiva ordalag om Cézanne, samt om filosofi m.m. i tidskriften La Gnose.

1911 Sommaren i Stockholm. Frielev på Carl Wilhelmsons målarskola. Julen hos modern i Sala.

1912 Försöker få Bergh och Nordström att visa van Dongen, Rouault, Fernand Léger och Picasso i Sverige. Ragnar Alyre elev hos Aguéli på Gotland. Aguéli deltar i Konstnärs-förbundets sommarutställning (enda gången Aguélis konst ställs ut under hans livstid), men återvänder till Paris innan vernissagen.

1913 Målar landskap vid Loire, Seine, Oise och Indre. Till Egypten i dec.

1915 Som första officiella erkännande av Aguélis måleri mottar Nationalmuseum ”Stockholmsmotiv” som gåva av författaren Per Hallström.

1916 Utvisas av de engelska myndigheterna från Egypten för att han ”umgåtts med turkvänliga egyptier”. Kommer till Barcelona i Spanien, där han målar små katalanska landskapsbilder.

1917 Ivan Aguéli omkommer den 1 oktober, påkörd av ett lokomotiv i byn Hospitalet i utkanten av Barcelona.


Läs mer