Ivan Aguéli

Ivan Aguéli

Ivan Aguéli(ursprungligen John Gustaf Agelii, tog sig senare i livet namnet Abd Al-Hadi Aqhili), född 24 maj 1869 i Sala, Västmanlands län, död i en tågolycka den 1 oktober 1917 i Barcelona, Katalonien, Spanien, var en svensk målare, religionsfilosof och orientalist. Aguéli blev med sitt nydanande måleri en av den svenska konstens förgrundsgestalter. Enbart genom noggrant avvägda färgtoner framkallade han en känsla av avstånd och ljus i sina målningar, som trots det intima formatet äger en stor monumentalitet.

Uppväxt Aguéli hade en tämligen välbärgad uppväxt. Hans far, stallmästaren och veterinären Johan Gabriel Agelii (f.1821 i Farstorp, Kristianstads län – d. 22 december 1896) var dock en sträng man vars relation till sonen skulle bli dålig hela livet. Modern Anna Stina Nyberg (f.1838 i Vika, Kopparbergs län) var en varm människa som kompenserade det kärlekslösa förhållandet till fadern. Efter flera misslyckade försök till studier under åren 1879-1886 i Sala, Västerås, Falun och Stockholm, sändes Aguéli till Visby av fadern 1886. Han blev där uppmärksammad för sin konstnärlighet, och började umgås med Richard Bergh och Karl Nordström.
Paris

Ivan Aguéli – Landskap med sandkullar och havsbukt (cirka 1916). 1890 företog Aguéli sin första studieresa till Paris, bytte namn till Ivan Aguéli och lärde känna den nya konsten. Genom Émile Bernard kom han i kontakt med Cézanne, Gaugain och van Gogh. Anarkistiska influenser Aguélis sympati för anarkismen ”som i vårt osunda samhälle vill skapa ett nytt från grunden”, kommer till uttryck i ett brev till Richard Berg 1911: ”Tänk dig en solnedgång och en gryning på samma gång. Dynamitardernas storartade, medvetna, lugna heroism; kulturoffrens hämnd; drömmarna hos utopister och artister, intuition, ett blekt sken låt vara, men som innesluter de första strålarna av solen.” Han satt arresterad i två månader i Mazasfängelset i Paris, misstänkt för anarkistiska konspirationer. Madame Huot, som han umgicks med, var en tidig djurrättsaktivist, och vissa vill göra gällande att det skulle vara Aguélis förtjänst att tjurfäktningar aldrig slog igenom när man sökte introducera dem i Frankrike. Vid ett festtåg före en tjurfäktning i Paris den 4 juni 1900, skjuter han mot två matadorer och sårar den ene. Han dömdes till böter och villkorlig fängelsedom. Processen som följde mynnade ut i att tjurfäktning förbjuds i Frankrike.

Konvertering till islam Påverkad av Swedenborg gjorde han senare ett uppehåll i sitt målande, då han i stället studerade Koranen och orientaliska språk och skrev konstkritiska artiklar. Han inträdde i islam och tog det muslimska namnet Abd Al-Hadi Aqhili (Abd Al-Hadi betyder ”Vägledarens tjänare”). Han levde som fattig i Paris. Under sin andra målarperiod från 1911 till 1917 reste han i Frankrike, Egypten och Spanien.
Egypten Aguéli avreste i september 1894 till Kairo, där han vistades i tre perioder. Han var en av de första européerna som studerade arabiska och islamisk filosofi vid det anrika al-Azhar-universitetet och kallar sig i slutet av 1890-talet för mohammedan Abdul Hâdi. Han lärde sig att behärska klassisk arabiska till fullo.

Sufism Aguéli invigdes i Kairo år 1902 även i en sufiorden som bär namnet Shadhiliyya. Denna orden grundades på 1200-talet och kom i stor utsträckning att företräda den andalusiske sufimästaren Ibn ‘Arabis läror. Aguéli var den förste europé att få titeln muqaddim (ombud) i en sufiorden. Han hade med denna ställning rätt att inviga andra och fungera som traditionsbärare. Med största sannolikhet var det Aguéli som år 1911 i Paris initierade en av grundarna till den traditionella skolan, religionsfilosofen René Guénon, i islam och sufismen. Aguéli skrev om bland annat konstteori och likheterna mellan taoism och sufism i Guénons esoteriskt och metafysiskt orienterade tidskrift La Gnose.

De sista åren

År 1910 börjar Aguéli i olika brev klaga på sin allt sämre hörsel. I Stockholm 1911 får han gå som frielev i Carl Wilhelmsons målarskola, där han gör modellstudier. Han visar fyra målningar på sin första utställning, arrangerad av Konstnärsförbundet 1912. Nationalmuseum mottar 1915 som en gåva hans målning ’Stockholmsmotiv’. År 1916 utvisas Aguéli från Egypten, där han vistats i tio år och han beger sig då till Barcelona. Aguélis dövhet tros ha bidragit till att han omkom i en järnvägsolycka i Barcelona den 1 oktober 1917. Hans måleri betraktas än i dag som genialt och före sin tid, och hans konstfilosofiska teori baserad på den islamiska esoterismens enhetstänkande lever kvar i yttrandet ”Konsten är motsatsernas enande”.

Utställningar, jubileer och minnesplatser

Ivan Aguélis grav vid Kristina kyrka i Sala den 1 oktober 2006. Ivan Aguélis fontän Den 26 januari 1920 öppnades hos AB Konstverk i Stockholm en minnesutställning av Aguélis efterlämnade arbeten, som tack vare prins Eugens ingripande räddats till Sverige. Övriga Aguéli-utställningar har varit: Nationalmuseum 1939, Konstnärshuset 1947, i Helsingfors 1948 och Samlaren i Stockholm 1948. 1969 i samband med 100-årsminnet av Aguélis födelse gav Postverket ut en serie om sex frimärken med motiv från hans verk. I hans uppväxtstad Sala ligger han begravd på den gamla kyrkogården. Här finns också Aguélimuseet , samt sedan år 2000 även ett minnesmonument vid Aguéliplatsen i närheten av hans barndomshem på Aguéligatan. På Waldermarsudde i Stockholm pågick under 2006 den mest omfattande utställning som ägnats Ivan Aguéli någonsin. Utställningen, som dokumenterats i en jubileumsbok med Hans Henrik Brummer som redaktör, visade vid sidan om Aguélis målningar och teckningar ett jämförande material av hans konstnärsvänner Olof Sager-Nelson och Émile Bernard. Ur Wikipedia Video från Aguéliplatsen

Comments are closed.